Ryktet som gjorde alla ännu fetare på Brf Blomman i Saligstad. (En komedi i två akter)

Akt 1.

Det låg ett befriande lugn över bostadsrättsföreningen Blomman i staden Saligstad denna morgon. Solen stod högt på himlen och det doftade nyklippt gräsmatta i varenda trädgård. Lite förväntan låg i luften eftersom det var lördag och de flesta var lediga denna ljuva sommardag. Redan vid 12-tiden hade således de första grillarna börjat tändas och ölpysen hade strax därefter börjat att höras runt alla boendes uteplatser.
    Lyckan låg således som ett varmt, harmoniskt töcken över de boende denna dag den 29 juni. Det var en vecka kvar till semestern för många. Men en dag som idag kändes det redan som semestern börjat. Få anade att denna dag skulle bli starten på de händelser det senare skulle skrivas böcker om, filmer produceras och olika dokumentärer kom att skildra.

  Bostadsrättsföreningen Blomman bestod av 120 lägenheter. Adressen var Solvägen 12 – 18 i Saligstad. Enligt hemsidan http://www.blomman.se bestod lägenhetsbeståndet av 10 + 50 + 60 + 5 lägenheter rangordnade från 1 till 4 rum. Byggstarten var år 2006 och på våren 2008 hade 312 lyckliga boenden flyttat in i de nybyggda lägenheterna. Övervägande bodde, nio år senare, barnfamiljer i de eftertraktade lägenheterna i Blomman. När inflyttningen skedde år 2008 var genomsnittsåldern, barn under 15 år borträknat, 35 år. De flesta boende var alltså i ålder mellan 40 och 50 år i detta år. Familjebeståndet hade också ökat med 38 barn under samma tid.

Grannsämjan var hög och de flesta kände varandra som bodde i föreningen. Redan från första inflyttningsdagen hade vänskap börjat spira mellan de närmaste grannarna. Efter ett år hade övervägande delen av de boende varit på minst två parmiddagar hos en eller flera grannar. De 10 singlar som hade flyttat in i ettorna från början, hade också lärt känna varandra väl med tiden och därefter flyttat in hos varandra som gifta eller sammanboende. De fem lägenheter som då matematiskt blev över var de enda som varit ute till försäljning på nio år.

  Allt hade varit frid och fröjd och denna berättelse hade inte heller skrivits om det inte varit en genomgående sak som besvärade nästan alla boende i den i övrigt harmoniska föreningen. Från år 2008 till 2011 hade genomsnittsvikten för de boende, barn under 15 år oräknat, ökat med 30 kilo. Alla parmiddagar, grillfester, gårdsfester, födelsedagar, dopfester etc, hade under nio år satt sina spår runt magen på alla levnadsglada boende i föreningen Blomman. Det hade smugit sig på hos dem alla. Kommentarer som ”lite trivselvikt är bara bra att ha” eller ”nu älskar jag min man 10 kilo mer” var vanliga kommentarer grannar emellan vartefter åren gick. Klädkontot var en stor och dyr budgetpost för de flesta boende. Inte för att de behövde visa upp sig i det senaste modet utan för att storlekarna snabbt växtes ur. De som besökte föreningen slogs ofta av att de som bodde där alltid var välklädda och hade nya kläder.
”Det måste vara ordentliga människor som bor på Blomman, aldrig ser man någon i slitna kläder. Allt verkar nytt de bär på”, sades när folk snackade på stan om de boende i föreningen.

  Efter fem år upphörde de jovialiska kommentarerna om sin vikt. Det som från början verkade charmigt runt magen blev nu en tung säck som ingen hade något gott att säga om.
”Mamma, har pappa en stor ballong på magen?” eller ”Pappa, väntar mamma barn?” var frågor barn ofta ställde till sina föräldrar.
  Det blev också andra konsekvenser av den fetare livsstilen som ingen kunde föreställt sig för nio år sedan. Redan året efter inflyttning hade en fotbollsklubb med mix av damer och herrar bildats. Namnet på klubben, ”Blommans FK” var inte originellt men enkelt. Varje onsdag klockan 19, spelades match med tvåmål. Det lottades då medlemmar till två lag som kunde möta varandra i en 2 x 30 minuters match. Det var stor anslutning av spelare som ville vara med i matchen. De som inte spelade utan lottades som avbytare sprang med spänstiga steg runt löparbanan som uppvärmning, i väntan på att de skulle kallas in i matchen. Domare var vid den tiden ständigt ”Stickan Jönsson” som bodde i 12 A. Det var tuffa matcher och alla orkade på den tiden spela hela matchen. Pausvilan var bara 5 minuter och bestod nästan bara av ytterligare uppvärmning med armhävningar och intervallträning för de spelande.
Med tiden och åren förändrades spelmönstret på plan. Redan efter tre år hade fotbollsmatcherna kortats ner till 2 x 10 minuter. Avbytarna sprang inte längre runt planen utan väntade på sin tur med att äta fläsksvålar och dricka Coca-Cola för att stärka sig på bänken innan det var dags att kliva in på planen.

   Året efter (2012) lades fotbollsklubben ner av ”Stickan”, som redan lagt på sig 30 kilo och inte orkade springa runt och döma fotboll i 20 minuter. Istället bildade Stickan en ny klubb för de forna fotbollsnördarna. Tillsammans med ”Svålet Nilsson” i 14 c, startade de båda en pokerklubb i den stora gemensamma tvättstugan bredvid grillplatsen.
  Omställningen från fotboll till att spela poker på onsdagarna var helt problemfri. Lika mangrant som de förut spelat fotboll kom de till tvättstugan med sina påsar med OLW:s lökringar som fungerade som spelmarker i pokerturneringen. Den som tog hem jackpotten på bordet för kvällen kunde vinna motsvarande 120 påsar lökringar att ta med hem. Statusen att vara veckans vinnare av jackpotten var också hög bland de boende fram till nästa veckas tävling. Som symbol för hedersbetygelsen kunde vinnaren sätta på sig en stickad lökringsmössa på huvudet. Denna skulle man enligt ritualen buga inför när någon mötte vinnaren.
   Den kraftiga viktökningen hade inte bara nackdelar. För affärsidkare i Saligstad var detta det bästa som kunde hända. Familjeföretaget ”Fatty and Son” som var på konkursens brant år 2005 gick strålande som aldrig förut. Likaså Modehuset, ”Systrarna Frodig”, som specialiserat sig på större damstorlekar, ökade försäljningen vecka efter vecka sedan några år tillbaka. För att tillfredsställa den stora efterfrågan på nya kläder i föreningen Blomman, hade de båda konfektionsföretagen gemensamt köpt en varubuss, som stod ställd på den tidigare frekventerade fotbollsplanen om lördagar. Från 10 på morgonen fram till 15 var bussen på plats. Det fanns inga provrum eller speglar för de ivrigt köpande kunderna som ringlade i långa köer. Men eftersom det var gångavstånd till bussen, fick de istället ta med hem och prova de plagg som intresserade dem. Kommersen flödade och alla var nöjda.
Lika blomstrande gick den ideella föreningen ”Auctarium” (övervikt på latin ) som tog emot plagg som inte längre användes av de boende i föreningen. Kläderna såldes sedan som Second-hand, inne i stan och överskottet gick till forskning kring hur man kunde bromsa ohejdad övervikt. Klädcontainern som stod på fotbollsplanen fick tömmas en gång i veckan. Så stor var generositeten bland givarna på Brf Blomman.
  Men denna dag, den 29 juni år 2017 kom så vändpunkten. Ordföranden i Brf-föreningen, Herr Jansson, hade tillsammans med sin feta fästmö, fröken Ister skrivit ett anslag på föreningens gemensamma anslagstavla.
Herr Jansson och fröken Ister hade som historien berättas träffats på en hamburgerbar och varit finalister i tävlingen ”Vem kan äta flest 200 grams hamburgare på en timme?” Fröken Ister vann överraskande tävlingen. Tycke uppstod mellan de båda och på kvällen hade Fröken Ister högt sjungit
”Oh, du min ljuva Janssons frestelse!” Varpå Herr Jansson instämt med orden:
”Oh, du ljuva Fröken Ister, nu kan jag inte lägga band på mig längre”
Det skrivna anslaget hade följande rubrik: Less is more” sen följde texten Nu är vi less på detta. Är vi de enda medlemmarna i vår förening som plågas av övervikt? Om inte sammankallar jag till möte vid tvättstugan idag klockan 15. Saligstad 29 juni 2017. Undertecknat av Hr Jansson och Fr Ister.

  Responsen lät inte utebli. Mangrant hade de boende släppt grilltängerna, druckit upp sina ölburkar, gjort nr 2 på toaletten, rapat ut och anslutit sig till samlingen vid tvättstugan. Alla hade känt samma sak. Nu är det nog. Herr Jansson som från början ställt sig på en stol för att synas i publikmängden fick fortsätta agitationen stående. Varför? Undrar kanske någon. Jo, stolen hade helt enkelt brakat samman när Herr Jansson klev upp på den. Dock var ingen skada skedd utan mötet fortlöpte i enigt samförstånd med vad som nu måste göras. Ur protokollet som skrevs denna historiska dag kunde man läsa:
§ 5. Mötets deltagare godkänner att styrelsen för Brf Blomman anlitar 10 st kostrådgivare och 10 personliga tränare för tillfälliga anställningar i föreningen.
§.6. Mötets deltagare godkänner föreningens förslag att hyresavgiften för kommande år höjs med 5% för att täcka kostnaden för de tillfälliga anställningar föreningen kommer att ta i anspråk.

Redan två veckor senare började resurserna med kostrådgivare och personliga tränare sin anställning i föreningen.

Akt 2.

Den 10 juli, klockan 7 på morgonen, sågs de komma. 20 vältränade, blandat män och kvinnor, som med bestämda marschliknande steg gick mot Brf Blommans samlingslokal. Först gick kostrådgivarna med sina laptops under armen. Sen kom, som i en osynlig rangordning, de personliga tränarna med varsin pilatesboll i händerna. Alla bar de samma märke på sina träningskläder. Det trinda paret Hull, i 16 B, kände igen de exklusiva träningsdräkterna från http://www.wallderinska.se där de tidigare utan framgång försökt finna kläder i deras nuvarande storlek på nätet.
”De har alla dressat sig med svenska träningskläder av högsta kvalitet” hördes de berätta för alla och envar i föreningen de mötte.

Föreningens ordförande Herr Jansson, som gick på sin andra semestervecka, hade ställt klockan en kvart tidigare men redan hunnit ta två Alvedon och en återställare innan han mötte upp den topptränade församlingen. Gårdagens sena grillkväll med gode grannen Tremens Delirium i 16 D hade satt tydliga doftspår. Det stod denna morgon en air av Fishermans friend runt honom, allt för att i någon mån balsamera den whiskeydränkta andedräkten som ohejdat löpte ut ur munnen. Han förstod att klädvalet var viktigt så han hade dressat sig med en nyinköpt beigebrun träningsoverall storlek 4 XL, från Ullared. Denna dress såg på håll ut som en gigantisk potatissäck med svarta träskor på fötterna och solglasögon på toppen. Den nyvakna ordföranden stod således i färgsprakande kontrast, denna sommarmorgon, mot de trådsmala fitnesskonsulter med moderiktiga träningskläder, han öppnade samlingslokalen för.
     ”Välkomna till bostadsrättsföreningen Blomman” började Herr Jansson anförandet efter att de 20 konsulterna bänkat sig i samlingslokalen.
”Jag kan försäkra er att alla boende har sett fram emot er ankomst och vad ni kan göra för att öka välbefinnandet för våra medlemmar. Hur har ni tänkt att lägga upp det hela?” frågade en uppspelt Herr Jansson som kände att återställaren nu började skapade stadga och pondus i kroppen.
Ur gruppen av konsulter reser sig en reslig man och tar till orda.
     ”Herr Jansson. Först och främst tack för att ni anlitat vårt framgångsrika företag Miracle on 21 days. Själv heter jag Hardy Boiled och är VD på företaget. Vi har ett framgångskoncept vi tillämpat sedan många år som jag vill visa upp för dig” Hardy tar fram sin laptop och kopplar upp den mot projektorn i samlingslokalen. På den vita väggen visar Hardy programmet samtidigt som han kommenterar varje veckomoment:
      Vecka 1. Mental träning.
       ”Vi samlar de boende i tre grupper, där vi går igenom de mentala hinder som uppstår när man ska äta rätt och samtidigt börjar röra sig i rätt riktning. Efter det bokar våra kostrådgivare personliga samtal med var och en i föreningen som varar en timme per person. Alla får då sätta upp en målbild vart de vill gå och vad de vill uppnå”
      Vecka 2. Fysisk träning.       ”Även denna vecka startar vi upp med tre gruppsamlingar. På samma sätt som veckan innan bokar våra personliga tränare även här tid med varje medlem i er förening. De gör konditionstest på varje enskild person och lägger därefter upp ett skräddarsytt träningsprogram. Denna samlingslokal fyller vi sedan upp med moderna träningsmaskiner ni får låna av oss och på fotbollsplanen som ni idag inte använder anlägger vi ett modernt utegym”
     Vecka 3. Kostrådgivning      ”Gruppsamling som tidigare veckor. Individuell konsultation och målbeskrivning med våra duktiga kostrådgivare. Avslutning efter 21 dagar på restaurang ”Späket” där vi gemensamt äter god och näringsriktig kost”
Herr Jansson, som under presentationen klunkat på ytterligare av gårdagens glädjevätska i sin medhavda sportflaska, reser sig upp och applåderar.
      ”Fantastiskt, det är detta vi behöver. Äntligen har vi en möjlighet att åter komma i den form vi så väl behöver. Stort tack. Ni är proffs. Jag är glad att vi anlitat er till vår förening. Då vill jag att vi skriver avtal Herr Hardy och som utlovat betalar jag ert företag i förskott med en fet check som jag skrivit på beloppet ni gett mig en offert på.” Ur den medhavda sportväskan fumlar Herr Jansson fram checkhäftet som han förskrivit med 2 500 000 kronor på företaget Miracle on 21 days och sedan anställningskontrakten för konsulterna de tre veckor de arbetar för föreningen. När checksigneringen och alla anställningskontrakt skrivits börjar de 20 konsulterna direkt sitt arbete i föreningen enligt det fastställda, tidigare presenterade programmet.

Klockan i samlingslokalen visar nu på 8:30. Herr Hardy är just i begrepp att gå när Herr Jansson hejdar honom i dörren.
      ”Bäste Herr Hardy, det är ett nöje att göra affärer med er. Ska vi inte som affärsmän emellan brukar göra, ta oss en liten avtalssup?”
      ”Bäste Herr Jansson. Det har varit ett sant nöje att få göra affärer med dig också och er förening. Dock har jag en liten princip. Jag dricker aldrig starkt före 9 på morgonen”
      ”Ärade Herr Hardy självklart respekterar jag denna moraliska levnadsregel. Själv har jag satt klockan 8 som absolut starttid för dylika drycker. Tack för ert besök och välkommen åter” tänker Herr Jansson som redan längtar hem att få dricka upp de odruckna avtalssuparna.

Träning med pilatesboll.

Så dras det ambitiösa hälsoprojektet igång på Brf Blomman. I varenda vrå i föreningen syns gående par, joggande ungdomar, pilatesbollar med träningsvilliga på rygg, mage och diverse balansakter. Utegymmet har ersatt de glada pokerkvällarna som samlingspunkt. Morgonens frukostbullar med generösa mängder smör och fet ost har ersatts av proteinrik kvarg, färska blåbär rikligt toppat med hälsosamma chiafrön. Kvällsmålet består av förrätter med avocado, räkor, lax följt av mål med kyckling, fisk, ägg, bönor som huvudinslag.
De flesta boende i föreningen semestrar denna tid på hemmaplan för att kunna ta del av programmen fullt ut.
Den 31 juli är det tack- och avskedsmiddag på restaurang Späket. Det serveras en buffé med näringsriktig kost och hälsosamma drycker. Mellan omtagningarna på buffébordet hålls tacktal dels till konsulterna och från konsulterna till alla föreningens medlemmar. När kvällen lider mot sitt slut tar Vd Hardy Boiled till orda och knackar för tystnad med skeden på det hårdkokta ägget.
      ”Kära deltagare till programmet Miracle on 21 days. När jag ser mig omkring på borden ser jag lättnad både i vikt och i sinneslag. Ni har ambitiöst medverkat och slitit hårt under 21 dagar. Jag och mina 20 medarbetare vill utropa ett fyrfaldigt hurra till er alla som kämpat så fantastiskt. Hurra, hurra, hurra och hurra”

(Blommans ordförande Herr Jansson hade tyvärr inte möjlighet att medverka denna kväll. Han hade hastigt blivit inbjuden till en ”Svensexa” för en av sina närmaste och käraste vänner; Tremens Delirium som skulle gifta sig med den fagra Rosita Sauvignon inom kort. Rosita hade accepterat frieriet från Tremens under förutsättning att hon fick behålla sitt eget efternamn som gift.)

Veckan efter alla hyllningar och hurrarop återgår så vardagen till Brf Blomman och dess medlemmar. Inledningsvis var utegymmet lika frekventerat som under projektveckorna och joggande ungdomar jämte gångande par syntes ofta ute på motionsslingorna i Saligstad. Men efterhand tiden går övergår allt till tidigare dagars, månaders och års lättjefulla leverne. Både vad gäller motion och kosthållning.

Blommans utegym

Under programmet som höll på i tre veckor hade ingen vågat säga sanningen till varandra. Utåt sett när föreningens boende möttes kunde det låta på följande sätt.
  ” Hur går det med träning och kosthållning?”
      ”Oh, ja det går fantastiskt. Jag har redan gått ner 3 kilo och min man har minskat 10 centimeter i midjemått. Vi har slutat att dricka alkohol och bara jag ser en chipspåse så vill jag kräkas. Hur går det för dig?”
      ”Oh, ja samma här. Men jag har gått ner 5 kilo och min man har minskat med 15 centimeter runt midjan. Vi löper 3 mil i veckan tillsammans.
      ”Oj, fem kilo och 15 centimeter, på bara tre veckor?”
      ”Ja, käre granne på bara tre veckor”
      ”Själv menade jag att jag gått ner 3 kilo och min man 10 centimeter den senaste veckan. Totalt har jag gått ner 10 kilo och min man minskat med 20 centimeter på de tre veckor vi hållit på. Vi löper en mil varje vardag och på helgerna 2 mil om söndagarna efter sushibuffén vi äter tillsammans i familjen.”
Men…och det var det tragiska. Ingen sa den egentliga sanningen. Ingen ville låta sig avslöjas att inte ha gått ner i vikt ett enda gram eller förlorat en enda millimeter i midjemått. Nio år av vällevnad försvann inte som mentalitet under tre veckors ambitiöst hälsoprogram.
Skenet hölls dock fortfarande uppe bland de flesta grannar som nästan alltid kom joggandes hem eller till bilen i färgglada träningskläder och moderiktig ryggsäck. Sushikartongerna som bars hem synligt från den nyöppnade restaurangen i stan dolde likt den Trojanska hästen i själva verket feta hamburgare. Den flashiga sportväskan alla bar hem från den till synes tuffa träningen innehöll godispåsar och grillkorvar med korvbröd.
Lögnens mörker vilade nu tungt över den forna lyckliga Brf Blomman.

I början av oktober blir plötsligt en lägenhet på Brf Blomman såld. Det är en 1-rums-lägenhet som ger föreningen en ny medlem. Den 25-årige ynglingen som köpt lägenheten heter Herman Mediokercuse. Ett märkligt efternamn kan vid första anblicken tyckas. Men vet man att tidigare generationer av Hermans släkt till övervägande del bestått av tvivelaktiga hästhandlare blir efternamnet mer tolkningsbart. Herman har precis avslutat sina studier på den medicinska fakulteten på Uppsala universitet med en examensavhandling som heter: How medicine, exercise and diet cure obesity. Eller på svenska: Hur medicin, motion och kosthållning botar fetma. Det grannar och boende runt Herman i första hand lägger märke till är inte hans studier utan att han är trådsmal. De flesta gissningar landar runt en vikt 60 kilo och på en längd kring 175 centimeter. Inte så dumt gissat för i själva verket vägde han 62 kilo och var 176 centimeter lång.
Ryktet sprider sig snabbt bland de boende om Herman och hans forskning. Kanske han har lösningen på hur de permanent ska kunna gå ner i vikt och tappa midjemått?
På ett mycket informellt och hemligt boendemöte anordnat av lägenheterna 64 till 68 i trappa 16 C tas frågan upp på allvar.
Initiativtagaren Stig Diger i lägenhet 65 tar till orda.
      ”Herman som flyttat in i vår förening kan ha lösningen på alla våra problem. Om vi studerar hur han lever och vad han äter så kan det bli vägvisaren för oss andra. Vi måste helt enkelt dela upp oss i spaningsgrupper och se hur Herman lyckas bibehålla en så smal kropp.”
Sagt och gjort. Den lilla boendeskaran på 12 personer i lägenheterna 64 till 68 med Stig Diger som informell ordförande delar upp sig på spaningsuppdragen. En grupp ska se var han handlar mat och vad han då handlar för något. De får även i uppdrag att se om han äter ute och var det sker någonstans. Uppdragen för detta ges till lägenheterna 64 – 65. En annan grupp ska se var och hur han idkar sin motion. Ett uppdrag som ges 66 – 67. Stig Diger i lägenhet 68 ska då och då ringa på hos Herman för att se om det finns några hemligheter hemma hos honom som kan ge några ledtrådar till att han är så smal. Har han ett hemmagym, träningscykel eller Pilatesboll han tränar på? Det blir Stigs uppgift att ta reda på.
Efter två veckors spaning samlas den hemliga gruppen hos Stig Diger för att avrapportera sina resultat.
Grupp 64–65 rapporterar att Herman köper alla livsmedel på ICA Supermarket i Saligstad. Han köper vanliga livsmedel som mjölk, vitt bröd, smör, kött och Dafgårds frysta färdigmat. Nästan varje gång han handlar köper han också ett kilo lösgodis och en 2 liters Coca-Cola och lägger på bandet. Han köper knappt alls några grönsaker eller frukter.
Grupp 66–67 har lika sensationella resultat att redovisa. De rapporterar att Herman minst tre gånger i veckan äter på Pizzeria ”Mangia Grasso” (”ät dig fet” på Italienska). Dessutom dricker han minst tre stora starköl varje gång han besöker den populära pizzerian. Även Stig Diger kan ge en sensationell rapport till den nu häpna spaningsskaran.
      ”Kära spanare. Jag hade fått i uppdrag att ringa på hos Herman för att se vad som fanns hemma hos honom. När jag ringde på, bjöd Herman glatt in och frågade om jag var sugen på en öl, vilket jag självklart avstod ifrån (Njaa gjorde du det?). Men Herman hann dricka både en och två öl under den tid vi snackades vid. Han hade inget hemmagym, träningscykel eller Pilatesbollar. Däremot såg jag att sovalkoven i hans hem såg ut som i ett laboratorium. Jag kunde observera skyddsglasögon, electrobrännare, labvagn, mängder av mätglas och naturligtvis elektronmikroskåp vid skrivbordet som fyllde hela alkoven”
      ”Frågade du inte vad han gjorde med ett laboratorium i sin lägenhet?” frågar spaningsgruppen nyfiket i kör.

Hermans laboratorium

      ”Självklart gjorde jag det” svarar Stig Diger den exalterade församlingen.
      ”Herman berättar att han utexaminerats från Uppsala Universitet som labbus medicus Fil dr på en avhandling hur man kan bota fetma. Han fortsatte nu hemma, efter examinationen, med egna försök i en egen labbmiljö”
Spaningsgruppen med Stig Diger i spetsen jublar av lycka. Stig öppnar kylen och bjuder alla på en efterlängtad starköl och tackar för god spaning.
      ”Kära vänner, nu har vi kommit på hemligheten till ett smalt liv. Låt oss anamma Hermans livsstil så blir vi smala och fina igen. Vi kan äta hur mycket pizza vi vill, ja, faktiskt allt vad vi vill. Ölen kan börja flöda igen och vi kan åter få en god mening i våra liv. Ingen tråkig jogging eller meningslösa rullanden på Pilatesbollar Nu slänger jag mina träningskläder som bara har gett mig ångest” säger Stig som symboliskt tar dem av sig och slänger i soporna.
      ”Hurra, hurra, hurra, hurra för Herman”. Jublar hela församlingen ivrigt skålande med varandra.
Det dröjer sedan inte länge innan ryktet om Herman når ut till alla på Brf Blomman.

Herr Jansson annonserar samma dag ryktet når honom till ett blixtinkallat stormöte i samlingslokalen som bara en timme efter kallelsen gått ut fylls till brädden av nyfikna medlemmar
      ”Han äter pizza, dricker öl och motionerar inte. Vi har tänkt helt fel. Naturligtvis ska vi göra tvärtom vad konsulterna sa till oss, då kommer vi också att gå ner i vikt. Herman är ju ett levande bevis för det” säger en överlycklig Herr Jansson.
      ”Leve livet, nu ska vi ta tillbaka våra liv” instämmer församlingen i kör.
Samlingslokalens dörr öppnas och ut strömmar lyckliga medlemmar som fort springer hem. Där sliter de av sig träningskläderna och kastar, likt Stig Diger gjorde, dem föraktfullt i soporna. Sen byter nästan alla unisont om till sina vanliga trivselkläder för att redan 10 minuter efter att mötet avslutats samlas på Pizzeria Mangia Grassa.

Kön ringlar lång till den lokala pizzerian. Men efter en timme har alla fått vad de önskat sig. Pizzerian är fylld till brädden både inne och ute. Till och med på gräsmattorna runt Pizzerian syns de boende sitta och äta Pizza och njuta av öl eller vin.
      ”Hur kunde vi gå på den lätte” säger Herr Jansson till sin vackra men alltmer voluminösa fästmö Fröken Ister.
      ”Vi borde inte gett så mycket pengar för att inte må bra. Hade Herman bott i vår förening bara för något år sedan sen hade vi alla varit trådsmala idag. Nej, nu går jag in och beställer en hel Bag-in-box till oss vi kan njuta av här på gräset”
      ”Oh, Herman du vet hur du kan locka mig med frestelser” svarar Fröken Ister kärleksfullt sin fästman.
      ”Oh, Fröken Ister, låt oss knyta hymens band” säger Herman som i ett plötsligt känslosvall kastar sig ner på gräset för att fria.
Alla gratulerar sen det trolovade paret och lyckan är fullständig denna paradisets dag.

Tiden går och julen med alla dess högtider och festligheter passeras. Nyår och trettonhelgen likaså. Sen ryktet nådde alla om Hermans magra livsstil, grundat på ett fett leverne, kan nu alla boende på Brf Blomman avläsa sina egna viktresultat på vågen i mitten av januari. Midjemåtten likaså.
Resultaten är överraskande och nedslående. Ingen, absolut ingen har minskat denna gång heller vare sig i vikt eller midjemått. Faktiskt är det precis tvärtom. I en enkät som Herr Jansson tillsammans med Fru Jansson, som hon nu heter, låtit skicka ut har resultaten nu sammanställts. I genomsnitt har viktökningen sedan september förra året (då Herman flyttade in) fram till mitten av januari år 2018 blivit ytterligare 10 kilo. Midjemåtten har i snitt ökat med ytterligare 15 centimeter.

När Herr Jansson ser vikt- och midjemåttresultaten som kommer fram i undersökningen blir han både ledsen och uppgiven. Jag ville ju bara väl för våra medlemmar. Men vad jag än gör så blir det bara värre tänker han högt medan han läppjar på en stor whiskey.
      ”Kära du min fru” säger han till Fru Jansson ”vad mer kan vi göra? Snart ser vi ut som väderballonger allihop. När det blir vår kanske vi flyger upp i luften”
Men omfångsrike Fru Jansson tyckte inte att hennes man skulle misströsta.
      ”Rare älskling. Du försöker och vill allas väl. Kan du inte göra ett nytt försök? Om jag varit som dig hade jag kontaktat Herman och hört om han kan hjälpa oss. Trots allt är han den enda i föreningen som inte bär på en övervikt”
Herr Jansson sveper whiskeyn och häller snabbt upp en ny, medan han signalerar med armarna att han vill ha en kram.
      ”Underbara, älskade. Du har helt rätt. Herman har lösningen, men säkert en annan än den vi gått och trott på. Honom ska vi kontakta”
Nästa dag ringer Herr Jansson upp Herman. Han säger att han hört en del om den forskning Herman bedriver och undrar om han vill berätta mer om det över en öl hos sig. Herman hörsammar kallelsen och efter någon timme ringer han på dörren hos Janssons.
Herr Jansson öppnar dörren och välkomnar Herman in att sitta i soffan, medan Fru Jansson hämtar öl och glas till de båda.
      ”Berätta Herman” säger han ”hur kan du vara så trådsmal när alla vi andra som bor på Blomman knappt kan hitta byxor som passar?  Själv har jag den största storlek Dressman kan uppbringa. Nästa gång får jag låta skräddaren sy upp mina byxor. Jag kan inte längre ens hitta livrem till dessa byxor utan efter jul har jag gått med hängsle”
      ”För det första” säger Herman ”är jag bara 25 år. Min kropp förbränner mat och dryck effektivare än alla ni andra som bor i området. Sen äter jag sunt och motionerar regelbundet”
      ”Vad jag har hört är att du inte motionerar alls och dina kost- och dryckesvanor verkar inte heller vara de bästa” säger Herr Jansson som redan vinkat till sig en andra öl av sin hustru.
      ”Ja, jag har hört att en del i området har legat på spaning hur jag lever, äter och dricker. Men det har nog blivit lite missförstånd med det. Jag är forskare till yrket. Min forskning kretsar kring hur man kan minska fetma. För att inte utsätta någon för fara med ett mänskligt experiment har jag utsatt min egen kropp för studier. Vad händer i kroppen när man äter en pizza? Vad händer i kroppen när man dricker tre starköl? Vad händer i kroppen om man inte motionerar på två veckor och äter lösviktsgodis? Jag har ett laboratorium i lägenheten, så jag kunde direkt kolla effekterna av ett osunt leverne. Effekten av en sådan livsföring ger utslag i otäcka mätvärden. Kroppen fräts långsamt sönder och dör så småningom kan jag berätta för dig.
Herr Jansson är chockad över denna information, sveper hela ölen och häller sen upp en stor whiskey till sig själv.
      ”Menar du att ditt sätt att leva bara varit ett experiment?”
      ”Ja, jag kunde väl aldrig tro att ni skulle smyga i buskarna för att se hur jag levde mitt liv. Men jag har blivit förvånad vilket uppsving Pizzerian har fått sen jag flyttade in. Det är ju köer jämt. Och utegymmet är det nästan ingen som använder. Med tiden har jag förstått att jag indirekt är orsaken till detta.
      ”Ja, vi trodde ju att om vi lever som du då blir vi lika smala”
      ”Jag förstår, men så enkelt är det inte att minska på fetman. Att dricka öl, äta pizza och sluta motionera blir ju etter värre.”
Fru Jansson som ser sin man allt mer sjunka in i rusets bedövande töcken frågar Herman:
      ”Har du något råd åt oss vad vi kan göra?”
      ”Som sagt, jag forskar ju på fetmans gåta och tror jag funnit en lösning som alla kan få ta del av. Men om det ska fungera och ni ska gå ner i vikt till normala proportioner då måste ni göra exakt som jag säger”
Herr Jansson som nu ses dricka direkt ur whiskeyflaskan sluddrar fram:
      ”Goe lille Herman. Finaste gosche i hela världen. Tror du att du vill hjälpa osch? Du är en schån rar pojke och jag är övertygad om att din mor och far är schtolta över dig”
      ”Ja, det är dom kanske. Senast jag träffade dom sålde dom tveksamma hästar på marknaderna runt om i Sverige. Men självklart vill jag hjälpa till om jag kan. Indirekt har jag ju varit er ledstjärna rakt in i sämsta tänkbara leverne.”
Från Herr Jansson hördes nu en högljudd snarkorkad från soffan då han tillfälligt lämnat verkligheten för att fara upp till drömmarnas land. (Gissningsvis till ett whiskeydestilleri i Skottland). Fru Jansson ursäktade sin man och frågade Herman.
      ”Hur går vi vidare, vad gör vi?”
Herman tittade allvarligt på Fru Jansson och sa:
      ”Läget är akut och kanske till och med livsavgörande för många. Den övervikt de flesta samlat på sig måste minska annars kommer Fonus att parkera en permanent husvagn på er gata de kommande åren. Kalla alla till ett stormöte i samlingslokalen i morgon klockan 19. Hälsa din man och tacka för ölen”
      ”Tack Herman, det ska jag göra”

Klockan 19 påföljande dag var samlingslokalen fylld till bredden. Många fick stå då en hel del boende på grund av rumpomfånget var tvungna att nyttja två stolar när de satt.
Herman förklarade myndigt och rakt på sak vad som skulle göras. Att timglaset höll på att rinna ut för många av åhörarna i lokalen. Åtgärder måste sättas in redan i morgon för att inte det akuta ohälsoläget skulle bli ännu värre.
      ”Jag har varit i kontakt med företaget Miracle on 21 days De har sänt mig alla era individuella hälsoplaner och mål då jag antar att ni förmodligen inte själva har dem kvar. Dessa kommer jag att dela ut till er idag. Jag kommer även att ge er varsin tablett ni ska ta till natten innan ni lägger er. Tabletten är resultatet av den forskning jag bedriver om fetma. Tar ni den tabletten varje dag, gör er träning och följer kostråden ni fått kan jag garantera er en bestående viktminskning som kommer att synas om tre månader. Det är viktigt att ni tar tabletten varje kväll innan ni lägger er. Bara att ta tabletten hjälper er inte. Endast genom att följa tränings- och kostplanerna jag nu delar ut, tillsammans med min tablett, ger er på sikt en bättre hälsa och mindre vikt”
Församlingen reser sig upp och applåderar Herman. Reser sig upp gör också Herr Jansson som spänner ögonen i publiken medan han högljutt knäpper i hängslestropparna på byxorna för att markera tystnad i salen.
      ”Föreningen har köpt in 300 pilleraskar som fyllts med Hermans tablett. Pillerasken har dosering för fyra veckor. Efter det lämnar ni in pillerasken till mig som jag då byter ut till en ny tablettladdad omgång. Ni tar en, jag säger EN tablett per dag. Det är mycket farligt att överdosera. Herman bjuder på tabletterna med löfte om att ni verkligen tar en tablett varje kväll till natten. Det här är kanske vår sista chans att få ett vettigt liv. Låt oss gemensamt lova att vi följer våra hälsoplaner och tar Hermans tablett till natten. Visa det genom att sträcka upp era händer i luften”
Alla händer i lokalen sträcktes upp och jublet visste inga gränser. Pilleraskarna delades ut och de boende som nu alla gick hem till sitt hade denna gång föresatt sig att hålla sina löften.

Pillerask för fyra veckor

Tre månader senare syntes resultaten av Hermans stormöte i samlingslokalen. Alla boende hade gått ner i vikt och minskat midjemåtten. Då hälsoplaner och mål var individuellt satta gick det inte att beräkna något snittresultat. Men alla hade uppnått de mål och löften de tidigare gett till Miracle on 21 days förra året.

Hälsans ljus la sig nu som ett varmt täcke över de boende på Brf Blomman.

Efterord
Många som läst denna berättelse har frågat mig var man kan köpa Hermans ”mirakelpiller”. Till allas glädje kan jag göra det. Herman har gett mig tillstånd att berätta det för er under förutsättning att ni inte skvallrar till någon boende på Brf Blomman i Saligstad.
Tabletten heter ”tic tac” och säljs i vanliga livsmedelsbutiker. Herman hade inte tillverkat något eget mirakelpiller utan köpt ”tic tac” och lagt i pillerdosorna. Den s.k. Placeboeffekten på tabletten tillsammans med näringsriktig kost och regelbunden motion var den egentliga lösningen på problemen.

tictac-tabletter

Placeboeffekt är en gynnsam effekt vid behandlingen av en persons åkomma eller sjukdom som uppnås med en egentligen, för personen ovetande, fysiologiskt verkningslös behandling eller medicin.

 




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s