”Roliga timmen”

Roliga timmen

Skrattar hejdlöst åt ett klipp med Johan Glans, den skånska komikern från Eslöv.

Var börjar all humor?

I mitt fall och många med mig, började improviserade skojigheter i ungdomen på ”Roliga timmen” i skolan. Roliga timmen var sista lektionen på lördagar för Oss som gick i skolan på 60-talet. När jag gick på Nydalaskolan i Malmö 1966–67, var denna lektion mellan klockan 11 till klockan 12. Sen var det helg.

Nydalaskolan i Malmö

Klassföreståndaren samlade in förslag från elever i klassen och utsåg sedan den som skulle ta ansvar för denna roliga timme. Vad jag minns var intresset svalt bland de flesta elever i min klass. Så det var oftast samma person eller gäng som kreerade ”showen” för roliga timmen. Innehållet i Roliga timmen varierade stort.

Det påminner mig så här 50 år senare som när jag var i Hamburg med ett grabbgäng på 80-talet och såg en obskyr kabaré. Vi satt i loger med ett bord framför oss och åsåg än det ena uppträdandet efter det andra. Det kunde vara en clown som trollade, någon som jonglerade med 5 bollar följt av en stor madam som sjöng opera eller hundar som hoppade genom ringar. Från logen gick det att beställa in öl, färska ägg och övermogna tomater. Ölen dracks löpande men om det var ett uppträdande man som publik var missnöjd med var det helt i sin ordning att kasta ägg eller tomater på artisten följt av burop. Kastades något in på scenen avbröts uppträdandet och en ny artist kallades omedelbart in.

Kvalitén på uppträdandena var högt och lågt. Det var lysande sångnummer med stora applåder följt av trollkarlar där kaninerna rymde från hattarna innan själva huvudnumret gick av stapeln. Så här i efterhand kan man väl kalla det ”betald accepterad mobbing”. Men jag måste medge…enormt roligt.

Säkert mer än 50 uppträdanden under c: a 2 timmar.

Roliga timmen, på vår skola, hade (tack och lov) inte anammat detta tyska koncept i någon form.

I vår klass 5 e på Nydala-skolan 1967, var det främst jag själv och min rödhårige klasskompis Staffan som stod för showerna. Vi vädjade till läraren att få köra Roliga timmen på lördagen som skulle komma. Klassföreståndaren; Britt Malmsjö, var rättvis och gav oss varannan lördag. Kom det till äventyrs någon annan som ville köra Roliga timmen fick denna omedelbart inträde.

Jag och Staffan

Jag och Staffan hade varsin fast ensemble av skolkamrater som vi gav diverse roller i våra hemsnickrade pjäser. Men inte huvudrollen, den tog vi själva i varje uppsättning.

Jag körde efterapningar av Tv-serier som gick på Tv. Till exempel ”Helgonet” eller ”Bröderna Cartwright”. Alltid med mig själv i huvudrollen.

Helgonet var egentligen en charmig tjuv som tog från de rika, men gav oftast till sig själv utom när det gällde vackra damer som kom i hans väg.

Storyn var enklast möjliga. Exempelvis: Helgonet blir tillkallad av en ung vacker dam till ett hotell för att lösa ett rån av ett diamanthalsband. Helgonet (Simon Templar) kommer till hotellet och träffar den unga vackra damen. När de ses säger damen: ”Är ni Simon Templar?”, varpå någon i skolensemblen nynnar signaturmelodin: ”Na-nanna-na-na-na-na”. Ytterligare en aktör kommer fram och håller upp en gloria gjord av piprensare ovanför Helgonets huvud. ”Ja, jag är Simon Templar, men kallas även för The Saint, Helgonet” Damen berättar snyftande för Helgonet att diamanthalsbandet hon fått av sin kära far och är värt flera miljoner blev stulet från hotellet idag.

Helgonet säger till damen: ”Var inte orolig min unga dam, detta löser jag snabbt” Helgonet tittar ut över hotellfoajen och ser genast en misstänkt person som har ett stort vitt skägg. (Någon hade fått låna fassans tomteskägg till skådespelet) Den misstänkta boven skuggas sedan av Helgonet runt klassrummet. När boven inte tror någon ser honom plockar han plötsligt fram diamanthalsbandet ur en skolväska. (Mossans halsband av glaspärlor fick lånas denna dag)

”Aha, säger Helgonet, nu har jag dig fast”

Sen följer lite kapplöpning runt klassrummet tills Helgonet skjuter ner boven med ett pekfinger som sträcks ut i luften.

”Paaang!!!”

 Boven vet inte alltid om när den blir skjuten, så någon får viska: ”Lägg dig ner, Helgonet har skjutit ner dig” Varpå en dödsdykning ner till golvet följer.

Helgonet tar sedan väskan från boven, öppnar den och ger diamanthalsbandet till den unga vackra damen. Signaturmelodin: ”Na-nanna-na-na-na-na” upprepas och glorian gjord av piprensare kommer åter fram ovanför huvudet på Helgonet.

”Oh tack, Simon. Ni är min hjälte” säger den unga vackra damen.

”Jag står alltid till er tjänst, kan jag få bjuda på en drink?” varpå Helgonet följer den unga damen till hotellbaren (katedern) för att bjuda på ett glas saft (martini)

Oftast vet ingen när skådespelet är slut, så jag får säga: ”Nu kan ni applådera, det blir inget mer idag” Varpå lite halvhjärtade applåder följer på detta kriminaldrama.

Sen tömdes skolbänkarna på sekunden för alla längtade hem och vi hörde bara vår klassföreståndare önska en glad helg långt bak i korridoren.

Staffan gillade ”Familjen Addams” och körde många lördagar med detta inslag och sin egen ”fasta” ensemble.

Familjen Addams

För min egen del var motivet till att ”äga” roliga timmen att försöka imponera på klassens vackraste tös; Margaret. I hopp om att hon såg en stor skådespelare, hjälte och regissör i mig.

Margaret…

Lyckades jag med detta?

Nej, mopednissar 3–4 år äldre än mig vann hennes uppmärksamhet mer än en 12-årig kulturpersonlighet.

Ack ja….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s